söndag 13 november 2016

Sorg som skapats av att ha blivit avvisad övergår till djup sorg som i sin tur går över till...


Jag känner mig avvisad av människor som inte ser mig och bara ser fördomar. Mitt problem är att jag söker värde från människor som inte ser mitt värde, utan bara ser mig med hat och ser ner på mig. Jag har därför ett behov av att få omständigheter som reflekterar detta trauma, detta sår inom mig. För att läka mig från det måste jag först och främst bli medveten om detta sår och hur det uppstod, hur det känns i hela kroppen.

När jag känner mig avvisad tänds en sorg inom mig, en sorg som snart övergår till hat.

Problemet är att jag inte hatar människor. Jag är bara djupt sårad över att ha blivit avvisad för att jag är på ett visst sätt.

Detta härrör från min barndom såklart. Min barndom där jag växte upp i en ateistisk familj men som gick i lutheransk kyrka. De trodde ingenting, de bara levde vidare utan att stanna upp och tänka.

Jag själv började gräva ner mig i böcker. Jag ville hitta den bästa vägen som fanns i världen. Så jag sökte och sökte. Jag såg att det fanns godhet inom alla. Jag läste skönlitteratur och skapade empati och sympati med människor. Om någon sade något om någon annan så fördjupade mig i ämnet för att likt en trojan sedan komma ut och förändra hela min syn och andras syn på personen eller ämnet. Jag lärde känna den som folk hatade. Jag såg det goda inom dem. Jag gjorde det om och om igen.

Man brukar ju söka och göra det man själv djupast önskar. Jag själv behövde folk som faktiskt gick under huden på mig och såg vem jag var på insidan.

Så jag gjorde hela jobbet själv.

Jag fördjupade mig i astrologi, Jag fördjupade mig i islam. Jag konverterade mig i islam. Jag fördjupade mig alla religioner, vilket var nästa logiska steg. Jag fördjupade mig inom psykologi och beteendevetenskap. Jag läste böcker lyssnade på människor med djup och bred kunskap. Jag fortsatte sedan att dissekera Koranen och alla böcker. Jag ifrågasatte värdet som fanns i varje ord och i varje bokstav. Jag ifrågasatte källor. Jag lärde känna David Icke och hans hela research om att vi är i ett system som försöker att förföra och förvilla oss, ett system som inte visar sanningen. Jag lärde känna Kristina och olika fasteexperter som Loren och hans vattenfasta. Jag förstod att fastan och Ramadan var korrekt. Jag bad och läste Koranen. Jag fördjupade mig i metafysik och lärde känna både Abraham Hicks, Adronis /Brad Johnson och Teal Swan samt Evette Rose. Jag såg hur våra tankar formade vår verklighet, vår hälsa och vår sjukdomar. Jag förstod hur allting hängde ihop.
Jag började göra shadow work och renade mitt hjärta. Islam säger att man ska rena sitt hjärta, men visar inte praktiskt hur. Den säger bara att man ska behålla sitt rena hjärta och hur man behåller den, inte hur man gör för att rena den. Den visar också hur ens tankar hänger ihop med ens handlingar. Islam visar också hur man ser när det finns en dissonans mellan en persons tankar och hans handlingar. De kallas för hycklare. Men jag lärde mig också att Koranen tolkas olika beroende på vilken medvetenhet människorna har.

Jag är en mästare på att se båda sidorna. Jag kan älska den andra hatar. Jag kan trösta människor och hjälpa dem ur deras mörker och deras hat. Jag själv är fortfarande i min egen loop av att dra till mig omständigheter där jag blir avvisad om och om igen. Tills jag gör något för att det ska bli ok att vara avvisad.

Kan jag det och är det svaret?

Jag vet inte. Har inte gjort shadow work med den känslan än.

Den känslan har jag haft tidigare och gjort shadow work med, men detta är ett nytt lager, en ny medvetenhet.

Jag älskar mänskligheten  och människor. Jag älskar djur, natur och livet. Jag älskar inte allt, men jag förstår konstrastens spel - det som kallas för livet.

Och det är det jag önskade att andra också förstod. Så att de kunde älska mig.

Men jag har inte blivit älskad idag av de som inte kan älska mig. Jag vet inte varför jag fortfarande försöker få andra som inte kan älska mig att älska mig.

Varför jag har det behovet.

Tack för att du läste hela.

Tyckte du om vad jag skrev, kommentera nedan. Älskade du vad du läste, prenumerera på mitt nyhetsbrev.


Inga kommentarer:

Skicka en kommentar